önskar just nu mer en nånsin att man hade pengar till mat och grejer till barnen. Pissigt att ligga back varje månad för att man måste låna pengar för att få det att gå i hop. Men får skylla mig själv. Har slösat i sommar och nu får jag verkligen betala för det, var det värt det? Just nu, nej! Fan. Kanske skulle lägga sig med en burk utanför willys.
 
 
Mycke gnäll från mig det sista inte en allt för attraktiv egenskap! Men ibland är det rätt skönt att få gnälla lite så det så!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hjärtat

Om du inte fanns skulle jag inte ha en chans 

Rastlösa nätter i kyla 

Inga varma läppar mot mina som är dina 

Jag skulle vara en ensam själ med ett tomt hjärta 


Jag skulle aldrig ha en chans om du inte fanns 

Inga varma läppar mot mina som är dina 

ingen kärlek från glittrande ögon som får mig ur balans 

oförklarlig saknad efter någon som inte finns någonstans 

Kanske världen skulle vara bättre om jag inte längre fanns 

Varför fortsätta finnas till när livet står still 

vilsen naken och kall utan din varma kropp 

utan glädje och hopp 


Tårar ingen torkar och ett hjärta som aldrig slutar blöda 

varför ens försöka 

en trasig själ i evighet 

Saknar dig som fattas mig 

existerar utan ett hjärta helt 

utan att förstå vad som fattas det 



Tar den enkla vägen ut för att få det onda att ta slut 

mycket med uppdateringar här inne och typ ingen som läser, precis som jag föredrar.
 
Kär och lycklig för det mesta tills nu. Ja, fortfarande kär och lycklig men har fått tillbaka olustkänslor och ångest. Trodde i min enfald att det skulle gå över, poff väck efter terapiavslutet och min nyfunna kärlek. Men man kan väl kanske inte råda så fasligt mycket över hormoner eller vad det nu är som gör att jag hamnar i obalans.
Har nog lite pms besvär kombinerat med lätt ångest över annalkande operation om 3 dar. Har nog undermedvetet gått och förträngt att jag är sjuk och sopat vissa bestående bekymmer under mattan för att bara kunna njuta av att vara glad för en gång skull. Min psykolog förvarnade mig trots allt om detta. Jag lovade att höra av mig igen om jag började må dåligt igen men känner inte att det är så illa ännu. Kan ju bara vara pms:en som spökar.
 
Mår mycket bättre när Timmy är med mig även om olust känslorna dyker upp så mildras dom snabbt så fort han är nära. Vill inte bli så beroende av någon annan för att känna mig lycklig dock. Måste kunna klara mig själv också. Vi har setts i princip varje dag i över en månad snart och då blir det nog lätt så att man vill umgås jämt. Vill inte vara utan honom, vill inte sova själv. Måste skärpa mig och tänka på detta och kanske tvinga mig själv att vara utan honom nån dag bara för att återfå kontrollen över mina känslor. Känner mig bara så trygg och älskad när han är med mig och hatar känslan som kommer när jag är själv igen.