Har varit en piggare dag. Haft ont som fan mellan varven men mycket piggare och gladare. Träffat Louise och fikat lite och tjötat lite. Så fin den där tösen. Osjälvisk och omtänksam. Och lite jävlar anamma mellan varven som behövs i bland ;)
Har gått bra att vistas bland folk idag. Har haft med mig Erik som vanligt men det kändes ok idag. Fick lite panik stress när vi gick in på ett fullknökatställe men drog oss vidare mot lilla fiket inne på kopparporten och där var det lugnt. Fick till och med i mig lite räkor och ägg och lite bröd. 
Är pigg igen efter att ha vilat en längre stund efter jag kom hem. så fixar väl in nått foto dådå från de senaste dagarna fram till idag.  Oerhört spännande tänker du kanske nu... Jag vet. 
 
 
(Ser ju onekligen ut som att jag behöver all sol jag kan få. ) Börjar tröttna rejält på denna hårfärg nu så det kliar i fingrarna... vill ha det svart nu,nu,nu fast ändå inte fan vad drygt
 
Sjölunda en sväng med Jonas som jag inte träffar så ofta längre.. Det var härligt
 
 
 
 
 
 
 
Tacoskväll hos Stefan :)
 
Du är så snygg Anna!! Tur att vi är lika ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise visar sig som vanligt från sin bästa sida! Ungjäveln vägrar att bjuda på ett normalt leende
 
Som sagt ! ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I bland är dom väldigt kraftfulla...
Rader med fruktansvärt välbehövliga meningar med ord
 
Nu kan jag somna glad och lycklig över att någon visar att de bryr sig om mig fast de inte behöver
 
 
 
 
fruktansvärt psykist påfrestande dag. Men fan vad duktig jag är. Velade hela morgonen och provade kläder i hundra år för allt satt fult och jag ser ut som en flodhäst med för små kläder. (I min hjärna och med mina ögon)
Gick med ångest och skräckkänsla i kroppen till Stefan för att hämta cykeln och cykla till pds. Hade sån ångest på vägen dit att jag var tvungen att ringa Anna som vanligt, stackars Anna...
Väl utanför Stefan började jag lipa som en annan fjant och stod och stampade som en tvååring och ville inte gå eller cykla eller nånting alls. Ville bara försvinna från jordens yta. Stackars Stefan... Efter en massa velande fram och tillbaka från cykeln och stefans bil. Så bet jag i hop och tog cykeln ändå. Låter kanske löjligt men jag är sjukt stolt över mig själv för jag ville verkligen bara stanna hemma och gömma mig från allt och alla. På pds var jag fortfarande känslig och matt efter en ångest fylld cykeltur så en av vårdarna fick möta Lotta på bråkmakargatan ett tag.
Sen skärpte jag till mig och det var faktiskt jätte skönt efteråt när jag hade fått gnälla och fjanta ur mig det. Är så van att stänga inne allt annars. Tror att jag har pms besvär och utsättningssymtom som krånglar med mig just nu, man kan ju ha det i några veckor dessvärre. Tvingades också att ta tag i lite grejer som jag har skjutit upp så nu har jag ringt dr och så vidare.
 
Hade lovat att möta Malin och lilla Varga på stan idag såklart och det såg jag fram emot bara att jag inte var i så stabilt skick i dag som sagt. Men jag tvingade Stefan att lämna Erik till mig och då gick det bättre att gå och träffa Malin. Var lääänge sen vi räffades så. Mest Anna jag träffar och henne ser jag inte ofta längre heller.Cia bor i Lund så det bliur ju så när man inte har nära kontakt med sina andra syskon antar jag. Vill ju ha nära kontakt men det verkar inte vara ömesidigt. Så känns det i alla fall. Känner mig äckligt ensam ibland. Önskar att  cia bodde här. Saknar att ha en storasyster som älskar en så mycket, nära mig. Vill ha nära föräldrar. Avundsjuk på andra som har det så. Hade farmor bott här så hade jag haft det. En kärleksfull underbar människa som skulle finnas där i vått och torrt. Kanske hade det även blivit så om jag bodde närmre pappa. Först nu när man är äldre som man fattar att Pappa älskar en mer än man har trott bara det att han har sitt sätt att visa det på.
 
I grund och botten är jag fortfarande det där barnet som bara vill ha kärlek och inte känna sig så sviken av alla.
I bland säger man saker som man ångrar. Känner mig bara så fruktansvärt sårad i bland. Det blir övermäktigt när jag är på det här humöret. Pmds som sagt. Jag förtjänar att få må bättre och att få bli älskad och uppskattad. Att någon vill vara med mig,vill ha mig nära, tänker på mig... Prioriterar mig. Så kommer de där känslorna tillbaka... Är det fel på mig? Är jag så hemsk att ingen nånsin tänker på att bjuda hem mig eller vill vara med mig mer... Är jag en sådan person som man glömmer bort. Jag är ingen. Värdelös. Äcklig. Vidrig och hatisk.
 
 
Kunde va kul om det syntes på en hur hälsosam man är allt som oftast 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mysigt förmidagsbesök från Elinor och Tigra. Mår så mycket bättre på förmiddagarna så det passar bra med nån form av socialt kontakt då. Härligt att tjöta lite för det var länge sen. Tack för fikat :)
Är ju inte så bortskämd med besök nu för tiden om man säger så. 
 
 
 
 
Var glad,glad,glad och positiv Ida.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ta ett så djupt andetag du kan och stäng inne all okontrollerbar ångest,stress,skräck, rädsla och sorg till en stor geggig boll, gnäll på att andra gnäller och var "Stark" Gå vidare och "glöm"  För om du är så "Stark" så har ingen annan rätt att yttra orden (Jag mår dåligt) Nej. Man skall vara tyst! Hur mår du? Jag mår skit bra. :) (vill bara slå ditt självgoda leende från ditt ansikte med så mycket våld att du skriker i mitt huvud i en evighet)
 
Allt är slut här hemma och vill inte va beroende av nån så vi fick vackert gå till affären. Väl utanför fick jag panik då det var massor av folk överallt så det var bara att vandra tillbaka. Ångrade oss igen och gick till läckögrillen så barnen fick äta mos och köttbullar i alla fall. På väg hem tänkte jag ta affären ändå, men det började ös regna och åska. Sprang hem i stället dyblöta och kalla. Det var lite kul ändå ;) Slutade med att alla tre slängde sig i ett varmt och gött bad med alla actiongubbarna och en nyfiken katt på badkarskanten.
Har haft det mysigt med barnen. Nu ska vi äta pizza så nu är vi ruinerade då men det får de fan vara värt.
 
Hatar att vara så beroende av andra för vissa saker, som handling tex. Vill inte be Jonas om hjälp mer då det inte är hans jobb och inte Stefan för vi är ovänner,typ. Ja och det är heller inte hans jobb. Anna bor i Götene och Louise har sin egen familj att ta hand om.
Önskar att jag var frisk och kunde ta hand om mig själv och mina barn.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu har jag försökt tillräckligt ! Om du inte vill ha nåt med oss att göra så ska du få precis som du vill. Nån sa flera gånger att man måste kunna glömma och förlåta inte älta saker som varit och gå vidare i sitt liv!
Ni måste mena "förtränga och förlåta" Det är precis det jag har gjort fram till nu. Helt sjukt att jag ska förlåta saker som aldrig någonsin ens har tagits upp eller pratats om. Jag har formats till en trasig vuxen pga det jag bara ska glömma. Jag försöker gå vidare som en hel vuxen individ. Då måste man lägga byken på bordet först.
 
Vad gör du för att förtjäna förlåtelse?
 
 
Åh!
Har fått min pantotensyra på posten. Skit dålig på det där med gram och sånt så följer en annan persons råd som har gått på denna vitamin i flera år. Tre tesk per dag. Det är i pulver form. Funkade bra att blanda i ljummet vatten med lite citron saft i. Klumpade sig lite ändå men tog mixern och då var det snabbt klart. Smaka inte nåt konstigt med citronen i alla fall. Man kunde blanda den i saft eller på en sked med yougurt oxå. Hoppas att detta hjälper mig nu då!! Kommer att ta det morgon, middag, kväll.
 
 
 
 
 
 
 
 
Igår var en bra men stressig och varm dag! 
Älskade lilla Hilja är verkligen en riktig liten odåga, men extremt söt sådan!
Som vanligt när vi ska ses jag och Anna , Stefan och alla ungar så blir vi uppstressade av varandra. För mig gick det bra tills jag fick ont och blev mer uppstressad av Anna och Stefan. Men det var i vilket fall som helst mysigt och skönt att få komma ut lite bland folk igen. Mycket lättare när barnen är med. Lite foton från igår.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fick mina ansikts produkter från econordica i dag!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Har så klart redan testat dem och betyget kommer väl senare när jag ser om det gör nån skillnad men kan säga att det kändes underbart för huden och man kunde riktigt känna hur nyttigt det var! Lite svårt att veta när jag ska använda det nu när jag kör den där olje metoden. 
 
 
 
I kväll har jag gjort precis som man ska med denna metod och det kändes som en spa upplevelse! Underbart är det, skön massage och avslappnande med varmt ångande handuk över ansiktet. Ska försöka påminna mig själv om det här med tålamod, nåt jag i princip inte har !
 
 
 
Har syndat hela kvällen idag :( Ätit choklad och lösgodis med lite chips och tacos chips som sitter kvar i matstrupen så det är ännu en sitt-sovande natt. Försöker tänka positivt och andas lugnt men det har varit tufft idag närmare eftermiddagen.
 
Har i vilket fall som helst haft en fantastiskt bra kväll med Louise och Indra här, Tim och Erik är hemma också och de har käkat godis och sett på film medans Louise har passat upp på mig lite :) Färgat mitt hår och grejat och det blev faktiskt som jag hade hoppats på! Lite ovant med tanke på hur blond jag var innan men känner mig betydligt bättre i mörkare nyanser. Detta är det närmaste min riktiga hårfärg man kan komma och planen är att lägga i lite ljusa slingor så att det blir som jag hade det innan jag krånglade till det! Vill ha det som på dessa halv gamla fotona:
 
 
 
 
 
 
 
 
Den färgen är jag väldigt bekväm med eftersom den känns så nära min egen som sagt. Sedan till höst och vinter blir det nog mörkt som gäller igen. Har varit riktigt blond det sista och det är väl fint om man gör iordning sig och så men jag trivs inte i det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu orkar jag inte "babbla" mer så god natt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har inte skriit nåt om mitt hälsosamma liv det sista. Jag har kört detox kurer i några veckor och mår fanstastiskt mycket bättre när jag gjort det ordentligt en tid. Nu har det varit mycket slarv med tanke på semestern till Åland och så vidare. Men fortsätter med mina smothies och passerade grönsaker. Dricker massor vatten på en dag. Ljummet vatten !
På morgonen startar jag med att dricka ett glas ljummet vatten med lite citron i. Sedan äter jag inget fören en timme senare. Under denna timme så  rör jag på mig och försöker lite med yogan. Vill man dessutom rensa levern så tar man i lite kallpressad olivolja och citron,eller lime.
 
Sen gör jag en smothie av kiwi och adokvado lite citronsaft och en apelsin samt lite ljummet vatten så det blir större mängd att dricka. Och jag har inga onyttigheter i så vatten duger utmärkt.
 
 
Ibland tar jag i en halv banan och krossade linfrön,samt lite solrostjärnor. Det blir nyttigare men är inte lika gott !
 
När jag lyxar till det så tar jag frysta hallon och blåbär och mixar med kiwi och apelsin saft och det är riktigt gott! Kan även ha i en halv advokado.
 
 
 
finns ju mängder av drycker man kan göra! Känner sig så pigg efteråt och orkar mycket mer på dagen än vad jag brukar. Annars i matväg blir det mycket soppor som jag både gör själv bestående av grönskaer tex eller som idag då jag åt skaldjurssoppa med lax i som jag stekte till. Sallader med oliver äkta feta ost, körsbärstomater, advokado osv ! Har köpt en jätte god salladskrydda i stället för onyttiga dressingar. Ringlar på lite olivolja nu när jag äntligen har det, nyttigt,gott ! ENKELT. Bojkottar bröd just nu. Har annars ätit väldigt lite bröd. Hittade ett billigt på willys som var bakat med surdeg och linfrön, solros osv. Det var jätte gott att göra varma mackor i ugn av dom faktiskt. behöver inte ha det där ljusa rostbrödet längre.De godaste mackorna är med vitlöks färskost på lite röd paprika,champinjoner och rökt skinka. Nu blev jag ju sugen på det för faan! Skit oxå. Jäjä.
 
Har problem med hyn fortfarande så det måste fixas med det ena och det andra nu. Försöker göra avslappningsövningar, djupandas och tänka positivt. Fyller sinnet med lugn och mediterar.
Farmor är säker på att det är hudsjukdomen roscea jag har fått. Men jag vet inte. Det kan ju vara nåt vanligt hormonuellt eller helt vanliga finnar. Men det ser inte ut som akne. Blir inte klok på detta och måste boka tid med läkaren. 
Från och med imorgon så ska jag sätta in foton på före och efter bilder på mitt hemska nylle. Känner mig hoppfull på min sunda livstil och den nya metoden jag har startat i går.
 
http://www.theoilcleansingmethod.com/  Här kan man hitta allt om denna metod som jag redan har startat. Kändes underbart att lägga sig med ett mjukt ansikte och vaknade upp med ett fint´lugn i ansiktet.
 
Behöver bara göra djuprengöringen på kvällarna. Men det är ganska skönt, då sätter jag bara i gång ett bad så att det blir lite ånga i badrummet,då går det snabbare att öppna porerna.
 
Vågar i nuläget inte använda några av mina produkter efter att Louise har hjälpt mig att ta reda på hur mycket skit det är i allt. Jag har gjort en ordentlig upplyftning i sminklådan och använder bara mineral sminket tikie nu! 
Har till och med bytt ut alla tvättmedel och sköljmedel till allergi fria,osv,osv. Här skall kureras.
 
 
 
 
 
 
Blev biten av en pissmyra jävel häromdan när jag så lugnt och fridfullt låg och solade mig lite vid villa-badet. Tog cykeln dit, lånade av Stefan. Ett enormt stort steg och jag var rastlös men klarade nog av att ligga (lite gömd bland kottar och barr) I 30min.
 
 
 
 
Helt Jävla otroligt men sant så vågade jag mig på att faktiskt använda min gamla klänning i går och helt utan tröja över, hör och häpna! Fina foton va? Jag står och tar ett djupt andetag så att inte allt fett ska välla över på alla håll och kanter.Ska mycket till för att få fram ett foto man kan va någorlunda nljd med. Eftersom jag har hatat mig själv så mycket på sistone så tvångs lägger jag ut lite foton. Fötterna till trots...
 
 
 
 
 
 
Håller jag mig över ytan hela tiden, talar normalt, ler och skrattar när nån pratar med mig medan jag dör innombords. Andra stunden sjunker jag som en sten ner till botten och jag vill Gömma mig för alla, försvinna långt bort och alldrig komma tillbaka. Så trasig som människa. Så trött. Hela tiden på spänn för att det kommer hända nåt hemskt. Främst orolig för de mina. Hela tiden rädd att ingen bryr sig om mig på riktigt. Jag är mest till besvär. Ingen skulle faktiskt sakna mig förutom barnen, om ens dom skulle det. Lets face it! Jag är en värdelös hopplös individ om man ens kan kalla mig för individ. Önskar att jag kunde ta barnen och försvinna långt härifrån just nu och lämna alla andra bakom mig. Mår illa när jag tänker på att vara social, tvinga sig ut på sociala träffar. Vad har jag att komma med,eller prata om. Barnen, och sjukdomen. Jag vet inget annat. Ser inte på tv, läser inget längre. Jag har inte en susning om hur den "normala" vardagen ser ut. Jag vet inte hur man ska bete sig. 
 
Nä bara att skita i det och hoppas på bättre tider. Ha! lätt för er att säga.
Ni missförstår om ni tror att jag är ute efter sympati. Vill bara få ut hur jag mår så att ni en dag vet varför jag inte finns kvar och inte hör av mig. Önskar att jag slapp att höra av mig till nån. Vill bara vara ensam och långt borta härifrån.
 
Önskar att jag kunde slänga allt jag har och ta en enkel biljett till varmare ställen.
 
Är så van att bli besviken så det bästa vore verkligen att försvinna i stället för att vänta på nya smällar.
 
Så mycket som rör sig i skallen just nu att jag inte kan hantera nån form av stress. Glömmer allt viktigt och kan inte göra mer en en sak sammtidigt. Bajs. Ser fram emot nästa terapi samtal, för det behövs sannerligen just nu. Mycket saker i görningen just nu så det blir mycket hjärnstress.
 
Vågar inte tänka positivt just nu. Men detta blir förhoppningsvis lite bättre snart. Sänker en av medicinerna och den gör att jag känner mig fruktansvärt nedstämd rätt som det är. Pendlar med väldiga kontraster.
 Om några timmar åker vi till Grisslehamn och tar färjan till Åland kl 10 i morgon bitti. Därefter kommer Pappa och hämtar oss med Bustern (motorbåten) För en skumpig och underbart efterlängtad färd till Vårt älskade Emskär.
Kan inte sova, har myo-värk i kroppen och en gnutta resfeber börjar ge sig till känna. LÄNGTAR!!
 
Cia med familj har bott hos mig i en vecka och det har varit skönt! Slipper jag ju vara så ensam och deppig.
Innan Cia och dom kom så har jag barnen och Jonas varit i Lysekil och njutit lite vid klipporna. Jag har som vanligt överansträngt mig och värken kommer lagom och bra  nu. Men det gör inget. Då är jag ju bland de jag älskar och världens vackraste plats.
 
Här kommer lite foton från de senaste 2 veckorna!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
HAHAHAHAHAHA!!!!!!!
 
 
 
 
 
 
Fick jätte fina presenter dena gång :) Tidning och brillor från Mia och Allen. Nallar från barnen. Jätte fin blomma från Anna (som jag ej hann få foto på då Ufo krosade den såklart,kattfaan) Och en till tidning från Anna. Sen fick jag blomogram från Erik som var helt fantastiskt fint! Betyder så otroligt mycket att nån bemödar sig med lite ompyssling av mig efter operationer.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Åkte till Anna för lite återhämtning,dom bor så underbart!!
 
 
 
Gräsmattan börjar ta sig! Det kommer bli så fiint
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Har haft väldigt ont idag. Huggvärk i bröstet och känner mig trasig i axelfästena. Svårt att använda armen och ens lyfta handen utan att bli kallsvettig och illamående. Åkte med Jonas en kort sväng för att käka kina mat med han och barnen. Brukar alltid vilja göra nåt med ungarna innan op. Och de älskar maten. Så skönt när Jonas vet precis vart han ska trycka för att tillfälligt släppa på smärtan. Nu ska han resa bort i tre dar och det känns ovant att åter vara själv efter op. Brukar alltid få hjälp och stöttning av honom efteråt och innan. Jag mår bra med honom och blir lugnare i hans närvaro.Men svårt på många sätt...
 
Jobbigt att försöka skriva när det gör ont att använda höger handen. Ville också säga att jag tog en kvällspromenad efter kl 22 och det var så sjukt fint. Kändes som det inte kunde bli vackrare. Svanar och vacker himmel efter solnedgången och En enorm gul fullmåne.När jag gick och satt mig på den nybyggda bryggan  och njöt av att kolla runt mig fram och tillbaka för att inte missa något fint, som om det vackra skulle gå mig mistes just när jag vrider på mig ser jag flera nakna gubbar hoppa i vattnet skrikandes på tyska... Fan att jag inte kunde med att filma detta spektakel mitt i allt vackert...
 
Operation kl 8 den 24juni alltså i morgon. Hoppas jag får op tidigt denna gången så jag slipper vänta för länge. Får svårt med andningen till slut om jag inte får dricka ens. Får problem med att få ner saliven och lockkänslan blir värre i halsen. Ska bli extra drygt att inte få ta flourtabletterna eller tuggemi som jag lever på nu förtiden. kommer bli en munntorr akne gris.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
sommar och sol och bad i en pool
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Trevlig Midsommarafton!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja. Har hänt en del på ett par dar som vanligt. Hade överansträngt mig och varit på stan och burit påsar som jag absolut inte får göra, sen har jag börjat gå massor varje dag. Ischias och ryggskottssymtom som följd så kan inte röra mig ordentligt. Missade de viktiga nervsmärtemedicinerna så har haft utsättningssymtom och smärta i höger sidan och sammtidigt fick jag värk, min "vanliga" värk från matstrupen från och till hela dagen. När jag kom hem efter att vi suttit och ätit på pizzerian så föll jag i hop på golvet i hallen. Fruktansvärt ont och helvetisk värk från matstrupen, kändes konstigt efter jag försökte äta, åkte inte ner som det ska. Kändes mer som om matstrupen var så utvidgad att den skulle sprängas och det var det jag blev rädd för. Kunde inte svälja ner vattnet och spydde upp saliven. Förmodligen ännu svårare att svälja när jag hade så ont och spände mig hela tiden. Får ju panik till slut. Visste inte vem som skulle kunna hjälpa mig när jag inte kunde röra mig. Låg i hopkrupen efter att ha tagit mig till sängen i ett kroniskt spänt tillstånd. Inga mediciuner verkade hjälpa utan gjorde bara skiten i strupen värrre.
Fick inte tag på nån så det blev 112. De kom med ambulans och hämtade mig. Fick i alla fall mer smärtlindring och började må bättre inne på sjukhuset. Kunde och vågade inte äta nåt efter det förutom yougurth på kvällen. Sen blev det som vanligt igen. Haft värk från och tills sen dess men det känns som den jag får när det har blidats sår i matstrupen. Blir ju som ett magsår. Hade det varit in till skövde jag hade åkt och min läkare varit där hade det blivit akut röntgen och blodprov. Suck. Blir faktiskt rädd och lite orolig att nästa gång nåt sånt här händer kommer det kanske vara det jag fruktar mest och dom har inte en aning om vad de ska göra. Bara glad att det verkar ha varit ofarligt denna gång. Det var inte meningen att skrämmas! Älskar er!